Räntefacit

Metod

Räntefacit jämför den ränta du uppger mot publicerad statistik. Här står varifrån varje siffra kommer, hur den räknas och var den brister. Går något inte att kontrollera mot en källa ska det inte stå här.

Räntefacit är inte en rådgivningstjänst, förmedlar inga lån och tar inte betalt av någon bank.

Vill du bara ha begreppen i korthet finns det i ordlistan.

Hur bankerna sätter räntan

Hela jämförelsen vilar på skillnaden mellan två räntor med snarlika namn.

1. Listräntan är prislistan, inte priset. Bankens officiella ränta per bindningstid, den som står i räntetabellen på webbplatsen. Nästan ingen betalar den.

2. Snitträntan är vad kunderna faktiskt fick. Genomsnittet av räntorna banken gav på nya och omförhandlade bolån under en månad, per bindningstid. Sedan 1 juni 2015 måste alla banker publicera den, senast fem arbetsdagar efter månadsskiftet. Det är den siffran Räntefacit jämför mot — aldrig listräntan.

3. Rabatten sätts individuellt. Var mellan lista och snitt du hamnar avgörs av belåningsgrad, lånets storlek, ditt samlade engagemang hos banken och hur länge du varit kund.

4. Därför väger belåningsgraden tungt. Amorteringskraven har brytpunkter vid 50 och 70 procents belåningsgrad, och bankernas rabattrappor lägger sina steg på ungefär samma nivåer — därför delas Räntefacits jämförelser in i just de intervallen.

5. Vad FI:s siffra är och inte är. Finansinspektionens genomsnittliga rörliga ränta täcker nya och omförhandlade lån hos de åtta banker som står för drygt 90 procent av utlåningen: Handelsbanken, Nordea, SBAB, Swedbank, SEB, Länsförsäkringar, Skandiabanken och Danske Bank. Den täcker inte bundna löptider och är ett rikssnitt utan regional uppdelning — därför kan kartan på förstasidan bara bygga på användarnas egna inlämningar.

Vad du jämförs mot

Två jämförelser, och en kontextsiffra som inte är en jämförelse.

1. Din egen banks snittränta

Detta är huvudjämförelsen — mot snitträntan, inte listräntan (se skillnaden ovan). Siffran avser föregående månad.

Vi hämtar talen automatiskt en gång i månaden och lagrar dem med månad, källa och hämtdatum. Varje resultatsida skriver ut vilken månad jämförelsen bygger på.

Inte alltid förstahandskälla. I första hand hämtas talen från bankens egen webbplats. Några banker publicerar sina snitträntor på ett sätt som inte går att läsa automatiskt — i dag Handelsbanken, SEB, Skandia och ICA Banken. För dem hämtar vi talen från Konsumenternas sammanställning av bankernas publicerade snitträntor i stället. Konsumenternas Bank- och finansbyrå är en stiftelse med Konsumentverket, Finansinspektionen och branschorganisationer i styrelsen. Där en siffra kommer den vägen står det på bankens sida och på resultatsidan.

För övriga banker används Konsumenternas sammanställning som kontroll: skiljer sig bankens egen siffra från Konsumenternas läggs den inte in förrän vi rett ut vilken som stämmer. När vi jämförde de två källorna i september 2026 var 858 av 859 gemensamma siffror identiska.

När vi inte visar någon jämförelse. Banken redovisar ingen snittränta för en bindningstid där för få lån tecknats under månaden — sju års bindningstid saknas ofta, tio år ibland. Är din kombination av bank, bindningstid och månad tom visar vi ingen jämförelse, och fyller aldrig luckan med en annan månad eller en närliggande bindningstid. Du får då de övriga delarna av svaret.

Övriga begränsningar. Snitträntan är ett genomsnitt över kunder med olika belåningsgrad, lånestorlek och ekonomi — inte en ränta du har rätt till, och inte nyare än föregående månad.

Samma tal för alla banker. Hela referensdatan — varje banks senast redovisade snittränta per bindningstid, tolv månader bakåt — ligger öppet på statistiksidan, komplett varje månad. Skillnaden mellan två banker i tabellen är skillnaden mellan vad deras kunder betalade, inte mellan två anbud till dig: en bank med många lågbelånade kunder får ett lägre snitt av just det skälet. En siffra äldre än tre månader lyfts ur tabellen med sin månad utskriven.

Bankerna redovisar inte på exakt samma sätt. Länsförsäkringar publicerar ett sammanslaget snitt för botten- och topplån, medan övriga banker redovisar bottenlånet för sig. Topplån löper med högre ränta, så Länsförsäkringars tal ligger systematiskt något högre av den anledningen — utan att det säger något om vad banken erbjuder.

Din egen jämförelse påverkas inte: är Länsförsäkringar din bank ställs din ränta mot deras eget tal. Bankernas tal går däremot inte att ställa mot varandra rakt av, så tabellen på statistiksidan är ingen rangordning. Sajten utser ingen billigaste bank.

2. Andra bostadsrättsägare

De räntor besökare lämnar in aggregeras till percentiler inom en cell: bindningstid × belåningsgrad × tid × geografi.

Tiden räknas olika för rörlig och bunden ränta. En bunden ränta är priset den dag den sattes, så den ingår bara om den gäller från någon av de senaste tre månaderna — en treårsränta från 2024 är ett gammalt marknadspris, inte dagens. En rörlig ränta sätts om varje kvartal, och det du lämnar in är räntan du har i dag. Den ingår därför alltid, oavsett när lånet togs, och i den publika statistiken räknas den på månaden du lämnade in eller senast uppdaterade den.

Geografin väljs som den smalaste nivå som håller måttet — vi börjar med kommun, går vidare till län och sist riket. Når ingen av dem fem observationer, eller har du inte fyllt i marknadsvärdet så att belåningsgraden är okänd, jämförs du med alla som har samma bindningstid i hela riket, oavsett belåningsgrad. Resultatet säger då uttryckligen att belåningsgraden inte ingick. Vid minst tjugo observationer visas jämförelsen rakt av; vid fem till nitton med markering om att underlaget är litet; under fem visas ingen jämförelse alls. Antalet observationer skrivs alltid ut tillsammans med percentilen.

Underlaget är självrapporterat, inte ett slumpmässigt urval: den som söker upp en räntejämförelse är sannolikt mer prismedveten än genomsnittet. Siffran är en jämförelse mot dem som svarat, inte mot alla bostadsrättsägare.

En inlämning tas inte emot om räntan ligger mer än 1,5 procentenheter under eller mer än 3 procentenheter över bankens snittränta för samma bindningstid. Saknar banken en siffra för bindningstiden jämförs räntan i stället mot medianen av bankernas snitträntor. Räntor så långt från marknaden är nästan alltid felskrivningar, personalräntor eller påhittade värden, och de skulle förskjuta percentilerna. Gränsen uppåt är vidare eftersom räntan kan ha satts upp till två år tillbaka, när räntorna var högre.

3. Marknadsläget — kontext, inte jämförelse

FI:s genomsnittliga rörliga ränta (se avsnittet ovan om vad den täcker) läggs till som en kontextsiffra intill jämförelsen mot din bank.

Vi räknar inte fram någon skillnad mot den siffran, och inga kronor ur den. Serien publiceras i omgångar och kan ligga still på samma månad i ett halvår eller mer; ett belopp räknat på ett halvårsgammalt marknadssnitt ser exakt ut men är det inte. Siffran visas i stället som en daterad kontextrad med månaden utskriven, märkt som historisk om den är äldre än tre månader, och bara för rörlig ränta — serien täcker inte bundna löptider.

Beräkningarna

Skillnad mot snitträntan i kronor

Skillnaden mellan din ränta och din banks snittränta multipliceras med mittpunkten i det låneintervall du angett. Vi samlar aldrig in exakta lånebelopp, så beloppet är en approximation som blir mindre exakt ju bredare intervall du valt.

Efter ränteavdrag

Ränteavdraget är 30 procent på ränteutgifter upp till 100 000 kronor per år och 21 procent därutöver. Vi räknar schablonmässigt med 30 procent. Har du höga ränteutgifter, delar avdraget med någon annan eller saknar skatt att räkna av mot blir utfallet ett annat.

Din ränterisk med föreningens skuld

För en bostadsrätt finns skulden på två ställen: ditt eget lån och föreningens lån. Föreningens räntekostnad betalar du genom månadsavgiften.

Sedan räkenskapsåret 2023 måste bostadsrättsföreningar redovisa skuldsättning per kvadratmeter som ett märkt nyckeltal i årsredovisningen. Multiplicerat med din bostadsyta ger det en grov uppskattning av hur stor del av föreningens skuld som belöper på din lägenhet.

En procentenhets ränteuppgång kostar dig då ditt eget lån gånger en procent, plus din andel av föreningens skuld gånger en procent.

Vad beräkningen inte är: ingen justerad belåningsgrad. Bostadens marknadsvärde speglar redan föreningens skuld, så att lägga ihop dem vore dubbelräkning. Det här är ett känslighetsmått, inte ett värderingsmått.

Vad som gör den ungefärlig: fördelningen bygger på yta, medan föreningar fördelar kostnader efter andelstal. Föreningens lån är dessutom bundna på olika löptider, så en ränteuppgång slår igenom successivt — och om avgiften höjs bestämmer styrelsen.

Vad som inte ingår

Räntan sätts på fler grunder än de vi frågar om: samlat sparande, försäkringar, hushållets inkomst, hur länge du varit kund och hur mycket du amorterar. Två personer med identisk belåningsgrad kan därför ha helt olika ränta.

Rättelser

Hittar du ett fel i en siffra eller en källhänvisning: hej@rantefacit.se. Rättelser görs i datan och noteras med datum.

Källor

Senast faktakollad: 30 augusti 2026