Ordlista
Kort om begreppen som avgör vad du och andra bostadsrättsägare betalar i ränta. Fördjupning finns i metoden.
Snittränta och listränta
Listräntan är bankens prislista — nästan ingen betalar den. Snitträntan är vad kunderna faktiskt fick i genomsnitt under en månad, per bindningstid. Sedan 2015 måste bankerna publicera den, och det är den siffran Räntefacit jämför mot — aldrig listräntan.
Bindningstid
Hur länge räntan är låst innan den kan ändras: från tre månader (rörlig ränta) upp till tio år (bunden). Räntefacit jämför alltid inom samma bindningstid, aldrig tre månaders ränta mot fem års.
Belåningsgrad
Lånets andel av bostadens marknadsvärde. Den styr både amorteringskravet och hur stor rabatt banken ger på listräntan, så Räntefacit delar in jämförelserna efter samma nivåer bankerna prissätter på. Sedan 2010 gäller ett bolånetak: högst 85 procent av värdet får lånas.
Amorteringskrav
Finansinspektionens regler för hur mycket som minst måste amorteras varje år, med skärpta krav vid belåningsgrader över 50 och 70 procent. De exakta nivåerna finns hos Finansinspektionen — Räntefacit visar bara vilken ränta du och andra betalar, inte vad du bör amortera.
Ränteavdrag
Avdrag på skatten för ränteutgifter: 30 procent upp till 100 000 kronor per år, 21 procent därutöver. Räntefacit räknar schablonmässigt med 30 procent i sina kronbelopp — har du höga ränteutgifter eller delar avdraget med någon blir ditt eget utfall ett annat.
Föreningens lån
I en bostadsrätt finns skulden på två ställen: ditt eget lån och föreningens, som du betalar via avgiften. Sedan 2023 måste föreningar redovisa skuldsättning per kvadratmeter i årsredovisningen — det talet använder Räntefacit för att visa vad en ränteuppgång kostar på båda delarna, se metoden.